pugishdelite.blogg.se

Tiden går fort när man har roligt - som de säger. Fyra veckor med de små charmtrollen gick så fort och obemärkt. Det är så otroligt givande och lärorikt att följa dessa små liv på deras mot ett lyckligt självständigt liv så småningom. Vi har nu flyttat kvartetten till den stora världen i vårt kök, fyllt med nya utmaningar och intryck. De har först fått träffa den övriga vuxna i vår flock, en överväldigande upplevelse med fyra nyfikna främmande mopstanter ivrigt konkurrerande att vara först att sniffa på de konfuderade småttingarna. Valparna får också smaka på annat än mammas mjölk ett par gånger per dag. Vi låter dem bekantas med smaken av både färsk- och uppblött torrfoder. Än så länge är intresset för förändring ganska svalt, men av erfarenhet vet vi att det kommer att öka...liksom apetiten. När det gäller livet köket, så är det superroligt för de små, för de har mer plats att röra sig på och lyssna på allt möjligt som händer runt omkring: ofta är det våra polis- eller "vakthundar" (mest hela flocken) som gärna säger till och kommenterar skarpt allt som de misstycker på tv:n och det är en lång lista... från hundar och skidåkare till vindrutetorkare som susar upp och ner i regnet när vi ser på film. Rena dårhuset ibland. Sen har vi alla dessa köksprylar och andra apparat som låter högt eller konstigt och som man skall vänjas vid. Det är viktigt för valparna att utsättas för allt möjligt som de kommer att stöta på i vardagen längre fram. Det kan vara lite hemskt och skrämmande till en början men de små kluriga krabaterna lär sig fort att inte bry sig om allt detta buller och bråk. De andra i flocken är supertrevliga mot de nya familjemedlemmarna. Nina och Tessa skulle gärna hjälpa till att tvätta de små, men mamma Laika puttar de undan för hon tycker att det är bara hennes uppgift att sköta om barnen i valphagen. Ibland missar den annars vaksamma mamman när Tessa smyger bakom hennes rygg och tvättar någon av valpsyskonen. Tessa har haft två kullar och det märks att hon längtar efter att vara mamma en gång till...men det kommer inte att ske så nu är det bara att vara en snäll moster som kan assistera Laika med skötseln. Den äldsta i flocken, vår terapihund Almi luktar gärna på valparna, men inte mer. Hon är som en äldre fintant som kommer på besök men vill helst skall inte ha nåt att göra med ungarna, mer än kort och ytligt, berömma hur fina de är för att snabbt ta sig undan och relaxa på en mjuk kudde en bra bit därifrån.