"Heelwork to music" helg

Nu är det dags att skriva om vad vi gjorde förra helgen, när jag med Nina och Almi deltog i kurs Heelwork to music (HTM). Vad det handlar om är att tävla med hunden till musik. Det var det roligaste jag har varit med om på länge och så mycket nytt vi lärt oss. Erika Johansson är en otroligt duktig instruktör och en mopsägare. Hon och hennes mops Oggie tävlar på VM i HTM. Duktige Oggie är den enda mopsen i Sverige som är nordisk htm mästare.
I heelwork grenen så använder man sig av 10 olika fotpositioner och den ska bestå av 75% heelwork= fotpostioner och 25% freestyle (där du kan använda dig av vilka konster och tricks du vill). I Freestyle grenen skall ditt program ha omvända proportioner som i heelwork, d v s 75% procent freestyle och 25% heelwork. I klass 1 (nybörjare) så räcker det att du använder dig av 2-3 olika fotpositioner i ditt program, men ju högre klasser desto mer avancerade blir positionerna och hela programmet som valt att dansa till .
Regnet, som vräkte ner mer eller mindre hela dagen, lade man knappt märke till ...för som vanligt, har man roligt så hinner man inte att lägga märke till småsaker som lite blöta...
Erika och Oggie
Bakbenskontroll lär man sig snabbast på ett skål
OJ så kul vi haft, att få dansa och hoppa och att få göra det med sina älskade vovvar - det kallar jag livskvalite och man får sån adrenalin kick. Det blir också mycket skratt på planen.
Erika och Oggie
Det var några nya fotpositioner för oss och jag måste säga att Nina var snabbare att förstå vad jag vill än Almi. Almi är mest fokuserat på godis och då slutar hon tänka på allt annat.
Som avslutning på kursen fick vi alla dansa HTM till musik vi själva valt, dock var programmet inte inövat, utan vi dansade "freestyle" - helt improviserat och det var hur kul som helst. Så efter denna helg ska vi absolut träna in ett program och sedan vågar vi oss säkert ut på någon tävling ha..ha.. man lever bara en gång och då ska man ha det roligt
Erika med sin andra duktiga vovve.

Slut på semestern

Nu är vi hemma efter 5 veckors semester utan våra mopsar. Jag vet inte om jag vill upprepa detta igen. Fem veckor utan mopsar är jobbigt och det vet bara hundägare hur det känns.... men... 
Men våra hundar är bara en del av våra liv. Först och främst är vi föräldrar och vi tvekade aldrig att boka semester när våra två utflugna söner berättade att de ville följa med oss på en sommarresa. I deras ålder (19 och 21 år) brukar inte semester med päron ligga högt i prioriteringen så man är tacksam att de tycker fortfarande om att umgås och resa tillsammans. Vi har fler anledningar att känna oss lyckligt skattade. Inte bara att vi har söner som vill resa ihop, vi har också toppen föräldrar som är villiga att stanna hemma och ta hand om våra mopsar medan vi är borta. Inga hundpensionat, ingen stress med flytt till okänd miljö. Min mamma och pappa flyttade in hos oss och tog hand om hundarna på deras hemmaplan. Det perfekta arrangemanget! Stort TACK till de tappra och dedikerade hundvakterna!!!!!! 
Nu är vi hemma igen, tillbaka i vardagen. Jobb, promenader , hundkompisar och träning. Allt igen som det skall vara.
Vi bilade runt och träffade många mopsar överallt, t o m  i 40 graders värme 
Hjärta slår lite extra när man ser mopsar
 
Andra hundraser var också välkomna
Varken evig sol eller fina stränder slår mysiga kvällar hemma med mopsarna snarkande på soffan framför tv:n.